Näste gästkrönikör heter Niklas Westman. Många i Umeås innebandykretsar vet mycket väl vem det är. Han jobbar som sportjournalist för Västerbottens Folkblad men framför allt har han ett förflutet som spelare och spelande tränare för Gimonäs CK. Anledningen till att han tillfrågats om att skriva en krönika i Salen är att han är en av de personer som inspirerat mig allra mest inom innebandyn. Om han skulle skriva en bok (man kan alltid hoppas) om tiden i Gimonäs så skulle jag göra allt i min makt för att få tag i en kopia.
Han var spelande tränare för min moderförening Gimonäs CK (står för Cykelklubb) när jag var junior. Han plockade upp mig till A-Laget när jag var en liten grabb för att se och lära. Första säsongen var jag bara med och tränade lite här och var men säsong två var jag åtminstone helt med i truppen, även om jag inte spelade särskilt mycket. Jag minns en säsong när jag spelade matcher med B-juniorerna, A-juniorerna, reservlaget och A-laget tränade jag med. Det var inte alls ovanligt att jag spelade två matcher efter varandra eller alternativt med en match mellanrum. Hemmahall var såklart Ålidhem.
Niklas Westman är anledningen till att jag alltid velat spelat med nummer 11 på ryggen. Det var nämligen hans nummer. Jag kommer ihåg många av de lirare som spelat med Gimonäs CK genom åren. Jimmy Lundström, Jörgen Moström, Magnus Pärsson, bröderna Stefan och Pelle Barrefjord, Joppen, Örjan, Back-Jörgen, Wikström och många många fler.
Jag kommer att lägga upp hans krönika under måndagen och jag hoppas att ni alla tycker att det är lika bra läsning som jag tyckte att det var.
/Mr Klister
Han var spelande tränare för min moderförening Gimonäs CK (står för Cykelklubb) när jag var junior. Han plockade upp mig till A-Laget när jag var en liten grabb för att se och lära. Första säsongen var jag bara med och tränade lite här och var men säsong två var jag åtminstone helt med i truppen, även om jag inte spelade särskilt mycket. Jag minns en säsong när jag spelade matcher med B-juniorerna, A-juniorerna, reservlaget och A-laget tränade jag med. Det var inte alls ovanligt att jag spelade två matcher efter varandra eller alternativt med en match mellanrum. Hemmahall var såklart Ålidhem.
Niklas Westman är anledningen till att jag alltid velat spelat med nummer 11 på ryggen. Det var nämligen hans nummer. Jag kommer ihåg många av de lirare som spelat med Gimonäs CK genom åren. Jimmy Lundström, Jörgen Moström, Magnus Pärsson, bröderna Stefan och Pelle Barrefjord, Joppen, Örjan, Back-Jörgen, Wikström och många många fler.
Jag kommer att lägga upp hans krönika under måndagen och jag hoppas att ni alla tycker att det är lika bra läsning som jag tyckte att det var.
/Mr Klister
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar