7.3.07

Zorrons moder 1

Jag fick en schysst kommentar på mitt tidigare inlägg om zorrandets vara eller inte vara från signaturen "Mamma".
(Bild: Hämtad från trollungar, för övrigt en kul klädsajt)

Tänkte att jag publicerar den här så ni alla ser, så att ni inte missar debatten bland mina comments.

Mamma said...

Hej, underbar läsning om Zorro tjafset... Som mamma till en 12 årig innebandynörd så vill jag påpeka vissa saker.
1. Tror inte det finns speciellt många tränare som tillåter dyrbar halltid gå förlorad på att kidsen håller på med zorro istället för att göra dom övningarna som tränarna vill.
2.Ungarna som håller på med zorro är dom som inte kan få nog av innebandy och måste hålla på med klubban även när dom inte är på plan, vilket innebär att det blir hemma, och hur många har så stort att dom kan spela innebandy inomhus, nä inte många, då får man försöka lära sig zorra så att man åtminstone får göra "nåt" med klubban.
3. För att behärska zorro så krävs det otroligt mycket uthållighet,tid, teknik mm och är man bara inresserad av zorro så orkar och kan man inte lära sig det om man inte har dom andra förutsättningarna.
Detta är mina reflektioner som mamma och boende i förorten utanför Stockholm.Men jag som många andra tycker nog att när ett Zorromål kommer så är det ballt, likaväl som ett häftigt dragskott från mitten av plan.

Självklart skrev jag ett svar på det. Det klistrar jag in så ni får se vad jag tycker om den saken.

Jag håller med dig fullt om 1:an och 2:an, däremot håller jag inte med om 3:an. För att lära sig zorro så bör man ha rätt hyfsat tekniskt sinne, annras krävs MYCKET träning. Däremot så behöver du inte ha alla andra bra egenskaper. Jag menar, som du, att det är positivt om ungdommarna vill lägga ner MER tid på innebandy (om det nu är genom att Zorra eller genom att dribbla hemma eller pumpa slagskott eller vad det nu kan vara). Dock så finns det en hel del ungdommar som kan zorra massor hemma på garageuppfarten eller hemma i vardagsrummet och som tror att de är bra innebandyspelare för det. Där tycker jag att det egentligen har rätt lite med innebandy att göra. Jag blir imponerad när någon gör en svår zorrofint, i fart, gärna attackerad av någon motståndare och vid rätt tillfälle. För det är INTE lätt. Zorra lite hemma, det kan de flesta lära sig.

/Mr Klister

2 kommentarer:

Anonym sa...

Läste din kommentar på min kommentar, det är lättare om du svarar på min sida
Angående Zorro... (no comments)
Mammorna har verkligen fått plats på din blogg... först skrev du om min blogg och sen... hittar en annan mamma hit
Pasa dig så det inte blit en kärringblogg *ler*

Mr Klister sa...

Haha, här i min sa är ALLA välkomna, även kärringar :D