Kalle Klykk

Kalle Klykk har vaknat och det var verkligen i timmens sista minut, nästan sista sekunden. Jag vet att karln kan, jag har spelat både med och mot honom. Tyvärr tror jag att det var ett lite för sent uppvaknande.

Videon valde att strejka. Inget inspelat alls och det blir nog att krypa till korset och snällt fråga BC om man eventuellt skulle kunna få låna även denna match. Hoppas att jag sköter mig bra nu på söndag så kanske det går. Fan, video alltså. Jag har helt slutat med att spela in saker fårn TV. Man kan ju ladda hem det sen i alla fall tänker man. Kanske blrjar bli dags för en inspelningsbar dvd, vhs-kvaliten är ju inte så jävla het alls!

Själv sitter jag hemma och bara tänker på söndags fight. Gabbe sitter i andra änden och vi hetsar varandra till oanade höjder. Nu springer vi inte omkring så ofta på planen samtidigt längre. Så vi får dra med oss våra femmor och försöka sprida denna känsla.

Det har varit sådär lagom smågrinigt på de senaste träningarna, det är skönt när det blir lite heta känslor och flera spelare vill vinna. Sen om det är en övning eller tvåmåls-spel har ingen betydelse, inte för mig i alla fall. Vinna är alltid lika kul. Även om det skulle vara LITE roligare att vinna på söndag.

Har lite tvetydiga känslor om Vreta vs Dalen har jag insett. Jag fick frågan idag, om jag ville att Dalen eller Vreta skulle vinna. Jag svarade att jag nog ville se Vreta som segrare. De spelar här i stan, vilket ger mig fler chanser till att se slutspelsmatcher live, och vi kommer ju faktiskt att tillhöra samma förening nästa säsong. Lite föreningspatriotisk måste man väl vara. Men när jag tänkt på det lite och min gamle polare Klykk (Andreas Carlbom) äntligen börjar hänga igen så blir jag lite osäker. Visst vore det kul för honom, några fler i laget som jag känner och kanske framför allt för Umeå om Dalen gick vidare. Svårt sånt där. Men jag tror nog på Vreta.

/Mr Klister