Jag blev ombedd att skriva en halvtidskrönika som skulle publiceras på lagets hemsida strax innan jul. Då jag led av S.M.A.G blev jag tvungen att skjuta upp det till efter nypr och göra om det till en nyårskrönika istället. Den är publicerad på vår hemsida men jag lägger upp den här också.
Lite drygt halva säsongen avklarad. Storvreta Ungdom parkerar på en andraplats i division 2 Östra Svealand tio poäng efter seriesuveränerna Hammarby. Med 99 mål framåt har vi gjort flest och med 58 insläppta har vi bäst målskillnad. Vi ligger stabilt och det ska väl till en tio femton dödsfall för att vi ska misslyckas med att ta oss till nästa års division ett.
Hur såg då förväntningarna ut inför säsongen?
Det enda jag hade att gå på var ett träningspass och en träningsmatch mot IBK Handen. Ett möte med styrman Magnus Jansson och mittfältsgeneralen Johannes Gustavsson på det lilla fiket vid svandammen i somras tippade mig över kanten och det var återigen dags att dra på mig den röda örnens tröja. Det var nog inte ett så svårt beslut när allt kommer till kritan.
Det finns massor av talang i laget som ni alla inom en två eller tre säsonger kommer återfinnas i svenska superligan. Vissa av spelarna representerar redan Storvreta i världens bästa liga. Spelare som Gustav Bäckström, Victor Andersson, Josef Samuelsson, Jakob Drews, Marcus Nordgren eller varför inte Patrik Jansson, för vilken gång i ordningen det namnet nu är med och representerar Storvreta, är solklara exempel på spelare som redan denna säsong krigar om en plats bland de stora örnarna.
Det finns andra, ännu yngre, spelare som jag vill nämna här. Spelare som jag ser på varje träning och som jag ser den där lilla gnistan i. Den som om den hanteras rätt kommer utvecklas till något fantastiskt.
Niklas “the Pope" Paulsson, påminner en hel del om mig själv när jag var ung (även om jag nog aldrig var lika snabb om jag nu måste vara helt ärlig). Väljer ofta en lite extra krånglig väg men nästlar sig på något underligt sätt igenom ändå, fräck.
Martin “Nils" Holgersson, han sliter hårt och kliver in i närkamperna utan att lägga något emellan. Jag tänker ibland på likheter med en annan back som spelar i storvreta, trevlig och lugn på sidan men tvekar inte att köra över en vi sarghörnet. Han heter i och för sig Mattias Samuelsson och är ganska duktig.
Olle “Läderlappen" Marklund, spelar med ett otroligt lugn. Han är inte snabbast eller starkast men står allt som oftast rätt. Det är sällan han blir överspelad och säger vad han tycker. Det är en bra egenskap och jag skulle inte ha några problem att lämna över kaptensbindeln till honom om jag (mot förmodan) skulle gå sönder eller inte kunna spela någon match.
Joel “Sparven" Norman, har spelat center tidigare men huserar i år som back. Läser spelet väldigt bra och räddar många andra spelares skinn genom att kliva fram i rätt läge när de går bort sig. Smyger alltid fram och orsakar sällan onödiga frislag.
Jag skulle kunna räkna upp fler men jag väljer att stanna där.
Hur tror jag då att resten av säsongen kommer att se ut?
Jag har spelat innebandy ganska många säsonger och vet att det är en helt annan sak att motivera sig till vårsäsongen. Det dyker upp ett juluppehåll, man käkar lite julmat och får tid ifrån innebandyn. Många schismer som legat och grott i lagen kommer fram då spelare inte orkar kriga på längre när de inte får speltid. Några skaffar nya jobb och kan inte träna på onsdagar längre. Någon extra spelare i veckan känner sig krasslig, måste plugga, ska på maskerad. Inte minst har tabellen börjat dela upp lagen ordentligt.
- Topplagen ser att de ska möta ett bottenlag och har redan räknat in poängen och blir sedan förvånade när soporna från botten har fått för sig att man faktiskt måste spela om matchen.
- Bottenlagen inser att de inte kommer att ha en chans mot topplagen och orkar inte ens försöka komma igen när de släppt in sitt första baklängesmål.
- Seriens sämsta lag som MÅSTE vinna de två sista matcherna för att hålla sig kvar gör det för att de har bestämt sig att det inte finns något annat alternativ.
- Seriens bästa lag som BARA behöver vinna mot ett avhängt lag med inget att spela för och ett mittenlag som skiter i om de kommer sexa eller åtta tappar poäng och blir bara tvåa.
Mycket kan helt enkelt hända efter juluppehållet.
Jag tror att vi kommer att sluta på tvåa i serien. Förhoppningsvis ska vi kunna flåsa Hammarby ordentligt i nacken då de förmodligen har ätit mest julmat av alla lag i serien och kommer börja strula när de tror att allt redan är klart. Om inte annat vore det kul att vara laget som får spöa dom först denna säsong.
Jag är stolt att tillhöra Storvreta IBK. Jag är stolt att få vara med och påverka utvecklingen av dessa unga talanger. Man ska inte vara rädd för att tycka saker, det har jag aldrig varit. Jag har sällan haft några problem med att berätta det för andra heller. Kanske sticker det ibland i andras ögon med det ser jag som deras problem.
Nu sätter jag fokus på min nästa uppgift som blir att elda igång det röda tåget som ska köra över Farsta borta imorgon.
Nu återstår bara att önska alla en god fortsättning på det nya året.
/Kapten Selander #11
Lite drygt halva säsongen avklarad. Storvreta Ungdom parkerar på en andraplats i division 2 Östra Svealand tio poäng efter seriesuveränerna Hammarby. Med 99 mål framåt har vi gjort flest och med 58 insläppta har vi bäst målskillnad. Vi ligger stabilt och det ska väl till en tio femton dödsfall för att vi ska misslyckas med att ta oss till nästa års division ett.
Hur såg då förväntningarna ut inför säsongen?
Det enda jag hade att gå på var ett träningspass och en träningsmatch mot IBK Handen. Ett möte med styrman Magnus Jansson och mittfältsgeneralen Johannes Gustavsson på det lilla fiket vid svandammen i somras tippade mig över kanten och det var återigen dags att dra på mig den röda örnens tröja. Det var nog inte ett så svårt beslut när allt kommer till kritan.
Det finns massor av talang i laget som ni alla inom en två eller tre säsonger kommer återfinnas i svenska superligan. Vissa av spelarna representerar redan Storvreta i världens bästa liga. Spelare som Gustav Bäckström, Victor Andersson, Josef Samuelsson, Jakob Drews, Marcus Nordgren eller varför inte Patrik Jansson, för vilken gång i ordningen det namnet nu är med och representerar Storvreta, är solklara exempel på spelare som redan denna säsong krigar om en plats bland de stora örnarna.
Det finns andra, ännu yngre, spelare som jag vill nämna här. Spelare som jag ser på varje träning och som jag ser den där lilla gnistan i. Den som om den hanteras rätt kommer utvecklas till något fantastiskt.
Niklas “the Pope" Paulsson, påminner en hel del om mig själv när jag var ung (även om jag nog aldrig var lika snabb om jag nu måste vara helt ärlig). Väljer ofta en lite extra krånglig väg men nästlar sig på något underligt sätt igenom ändå, fräck.
Martin “Nils" Holgersson, han sliter hårt och kliver in i närkamperna utan att lägga något emellan. Jag tänker ibland på likheter med en annan back som spelar i storvreta, trevlig och lugn på sidan men tvekar inte att köra över en vi sarghörnet. Han heter i och för sig Mattias Samuelsson och är ganska duktig.
Olle “Läderlappen" Marklund, spelar med ett otroligt lugn. Han är inte snabbast eller starkast men står allt som oftast rätt. Det är sällan han blir överspelad och säger vad han tycker. Det är en bra egenskap och jag skulle inte ha några problem att lämna över kaptensbindeln till honom om jag (mot förmodan) skulle gå sönder eller inte kunna spela någon match.
Joel “Sparven" Norman, har spelat center tidigare men huserar i år som back. Läser spelet väldigt bra och räddar många andra spelares skinn genom att kliva fram i rätt läge när de går bort sig. Smyger alltid fram och orsakar sällan onödiga frislag.
Jag skulle kunna räkna upp fler men jag väljer att stanna där.
Hur tror jag då att resten av säsongen kommer att se ut?
Jag har spelat innebandy ganska många säsonger och vet att det är en helt annan sak att motivera sig till vårsäsongen. Det dyker upp ett juluppehåll, man käkar lite julmat och får tid ifrån innebandyn. Många schismer som legat och grott i lagen kommer fram då spelare inte orkar kriga på längre när de inte får speltid. Några skaffar nya jobb och kan inte träna på onsdagar längre. Någon extra spelare i veckan känner sig krasslig, måste plugga, ska på maskerad. Inte minst har tabellen börjat dela upp lagen ordentligt.
- Topplagen ser att de ska möta ett bottenlag och har redan räknat in poängen och blir sedan förvånade när soporna från botten har fått för sig att man faktiskt måste spela om matchen.
- Bottenlagen inser att de inte kommer att ha en chans mot topplagen och orkar inte ens försöka komma igen när de släppt in sitt första baklängesmål.
- Seriens sämsta lag som MÅSTE vinna de två sista matcherna för att hålla sig kvar gör det för att de har bestämt sig att det inte finns något annat alternativ.
- Seriens bästa lag som BARA behöver vinna mot ett avhängt lag med inget att spela för och ett mittenlag som skiter i om de kommer sexa eller åtta tappar poäng och blir bara tvåa.
Mycket kan helt enkelt hända efter juluppehållet.
Jag tror att vi kommer att sluta på tvåa i serien. Förhoppningsvis ska vi kunna flåsa Hammarby ordentligt i nacken då de förmodligen har ätit mest julmat av alla lag i serien och kommer börja strula när de tror att allt redan är klart. Om inte annat vore det kul att vara laget som får spöa dom först denna säsong.
Jag är stolt att tillhöra Storvreta IBK. Jag är stolt att få vara med och påverka utvecklingen av dessa unga talanger. Man ska inte vara rädd för att tycka saker, det har jag aldrig varit. Jag har sällan haft några problem med att berätta det för andra heller. Kanske sticker det ibland i andras ögon med det ser jag som deras problem.
Nu sätter jag fokus på min nästa uppgift som blir att elda igång det röda tåget som ska köra över Farsta borta imorgon.
Nu återstår bara att önska alla en god fortsättning på det nya året.
/Kapten Selander #11
1 kommentar:
I inclination not approve on it. I assume polite post. Specially the appellation attracted me to review the unscathed story.
Skicka en kommentar